3e söndagen efter trettondedagen

”Jesus skapar tro”   Matt. 8:5-13

 

Jesus skapar tro! Det är Jesus som gör det! Inte Mose, Buddha eller Mohammed. Inte politiker eller teve-kändisar. Inte föräldrar, lärare eller präster för den delen. Utan just Jesus!

Han skapar något som inte fanns innan! Något nytt! Alla andra skapar förutsättningar.

Och det är ingenting annat han skapar heller. Inte pengar eller status. Inte bra betyg eller idrottsresultat utan, han skapar just tro, dvs den där innersta övertygelsen. Hoppet, inspirationen, det bästa i oss som gör skillnad! Det där som utvecklar oss och gör oss till bättre människor och till människor på väg någonstans! Tro! Den, skapar Jesus i oss och utan tro kommer man ingen stans. Tro på möjligheter = hopp!

Ja, Jesus skapar tro! Han, det lilla omyndiga barnet, den vandrande trashanken, den inte särskilt imponerande snickarsonen. Han skapar tro i oss fortfarande, där man minst anar det och när man minst anar det!

I berättelsen om hur Jesus blev uppsökt av den romerske officeren, den höga militären med all sin världsliga makt, ser vi så tydligt hur Jesus skapar tro. För, vi hör om officeren som var van vid kadaver-disciplin. I hans värld gav man order och då var det var självklart för andra att lyda. I totalitära samhälls-system går det ju till så: att den som har makten blir åtlydd. Och just den här officeren tog för givet att Jesus också hade makt, även om det skulle visa sig handla om gudomlig makt!

- Så då skulle väl Jesus helt enkelt ha kunnat beordra att pojken blev frisk, tyckte officeren. Men, det märkliga med den här historien är inte att pojken faktiskt blev frisk – det kanske han hade blivit ändå – utan det märkliga är att Jesus över huvud taget ingrep! Han skulle ju ha kunnat vända bort blicken. Han skulle ha kunnat vägra bli provocerad. Men, det gjorde han inte!

Samtidigt handlade det inte om att Jesus gjorde pojken frisk som belöning för att officeren hade tro. För så fungerar det inte! Det är inte så att den som tror tillräckligt bra, blir frisk. I så fall skulle ju sjukdom och död bero på att man inte tror tillräckligt!!! Och så fungerar inte den Gud vi känner.

Nej, Jesus belönade inte. Han vände bara aldrig bort blicken. Han ingrep! Och gör så fortfarande idag, därför att vi lyssnar på de urgamla bibel- berättelserna,  och tänker: hur passar de in i mitt moderna liv? Vad har bibelberättelser med 2018 att göra? Jo, när vi pratar med varandra om dessa och sjunger och ber, då öppnar vi våra sinnen. Ensamma eller tillsammans med andra. Då skapar vi mötet här och nu! Vi väljer att öppna dörren för tro på Gud, på Jesus. Så att han kan komma in till oss!

Men sen, sen är det Jesus som skapar själva tron. Han passar på när vi är mottagliga. Då kommer liksom Anden inflygande ”genom dörren”, in i våra sinnen. Det kanske är som att baka en god kaka: det räcker inte att ha alla ingredienserna, man måste också blanda dem enligt receptet, grädda kakan i rätt värme i ugnen lagom länge! Då blir kakan god. Då blir tron till något bra och en hjälp i livet!

Och jag tänker mig att det var nog det som förvånade Jesus angående officeren! Att han kom med öppet sinne, han som var utifrån och som egentligen aldrig hade pratat med Jesus förut. Att han, den romerske makthavaren, inte i stället gick till de romerska prästerna eller sierskorna. Att han inte tog med pojken till Rom för vård. Utan att han valde att vända sig till just Jesus. Valde att vända sig till Gud! Officeren skapade själv det här mötet som innebar tro och – som det skulle visa sig – gav liv! Tänk, att även Gud kan bli förvånad!!!

Det som vi får ta med oss härifrån idag är vetskapen om att Gud kallar alla! Inte bara en skara särskilt utvalda. Inte bara dem som har blivit inbjudna. Inte bara dem som har fått ja på sin vänförfrågan. Inte bara dem som redan är med och redan tror. Utan, att Gud kallar alla!

Och om det är så att vi ändå redan tillhör Jesus-gänget och är troende, så ska vi öppna upp för dem som kommer nya! Och vi ska välkomna dem! Precis som Jesus välkomnade officeren!

För, om vi tar steg i rätt riktning, så kan det inte bli fel! Och riktningen är alltid rakt fram, till Jesus!

Så, vi skapar själva förutsättningarna, men Jesus är den som skapar tro. Och han placerar den i våra hjärtan!

Amen.