3 söndagen efter trettondedagen

”Jesus skapar tro”

2 Kung 5:1-4, 9-15; Joh 4:46-54

Donald Trump sa i sitt tal som nybliven president: ”Vi kommer att skyddas av Gud!” Och då menade han, som jag förstår det, att han - Donald på något sätt har bestämt att han och hans gelikar, har ensamrätt till Gud. Att han har lagt beslag på Gud, för sin egen vinnings skull. Och det skulle då innebära att alla andra som inte är med i Trump-gänget, inte har Gud på sin sida. Ja, vi andra blir utan Gud, berövade, snuvade på konfekten.

Kan inte någon tala om för Trump att han har fel! Gud kan aldrig någonsin gå med på att någon lägger beslag på Gud! Att någon har ensamrätt på Gud. Allra minst en girig, respektlös, lögnare som Trump….eller andra, som inte har en aning om vare sig den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudet eller vet vad Jesus sa om de ”minsta ibland er” och som inte bryr sig om att vara en skapelsens förvaltare. Gud kan aldrig tillåta någon ta patent på det gudomliga, få monopol på tro!!! Allra minst någon som så uppenbart inte delar kristendomens viktigaste värderingar: Gud är kärlek och älska din nästa som dig själv!

Det är Jesus som skapar tro! Inte Mose, Budda eller Mohammed. Inte politiker som Trump eller Putin. Inte teve-kändisar. Inte föräldrar eller lärare i skolan. Utan just Jesus! Han skapar nämligen något nytt! En tro i dig och mig!

Och det är ingenting annat än tro, som han skapar. Han skapar inte pengar eller karriär. Inte bra betyg eller fotbollsmål. Utan just tro, dvs den där innersta övertygelsen. Hoppet, inspirationen, ja det bästa i oss, det som gör skillnad! Det som utvecklar oss och gör oss till bättre människor och till människor på väg någonstans! Det skapar han!

Ja, Jesus skapar tro, i oss! En tro som ingen kan ta ifrån oss, eller kapa, eller diskvalificera. Han, det lilla omyndiga barnet, den vandrande trashanken, den inte särskilt imponerande snickarsonen. Han skapar tro i oss, där man minst anar det och när man minst anar det!

I berättelsen om hur Jesus blev uppsökt av kungens man, en man vid hovet med makt och inflytande, ser vi så tydligt hur Jesus skapar den där tron! Ämbetsmannen var van vid disciplin. I hans värld gav man order och det var självklart att lyda order. I totalitära samhälls-system går det ju till så, att den som har makten ska bli åtlydd. Och just den här mannen tog för givet att Jesus hade makt, även om det inte handlade om världslig makt utan om gudomlig makt!

- Så då, skulle väl Jesus kunna beordra pojken att  bli frisk, resonerade han? Men det märkliga med berättelsen är inte att pojken faktiskt blev frisk – det kanske han hade blivit ändå – utan det märkliga är att Jesus över huvud taget ingrep! Han skulle ju ha kunnat vända bort blicken, stängt dörren och vägrat samarbeta. För, ämbetsmannen var ju en av ”de andra”. Hörde liksom inte till….var utanför muren, utanför gemenskapen.

Men, nu var det ju så att Jesus inte per automatik botade folk som belöning för tro. Det handlade inte om byteshandel, dvs jag tror – du botar. För så fungerar det inte! Det är inte så, att den som tror tillräckligt bra, inte blir sjuk. Eller att den som tror ”rätt” blir frisk. Vore det så, så skulle ju sjukdom och död bero på att man inte har trott tillräckligt!!! Och så fungerar inte den Gud vi känner.

Evangelium betyder ”det glada budskapet om Jesus”. Och om vi tänker på det när vi hör den här texten idag, ja om vi tänker på det glada evangeliebudskapet att Jesus lever och har uppstått, varje gång som vi tänker på oss själva, varandra och  världen, så förstår vi bättre! Då blir bilden klarare och konturerna skarpare! Då upptäcker vi, att vi alla tillsammans skapar förutsättningar till tro! Och då kan det börja hända saker! Då ser vi Guds storhet och allsmäktighet! Då ser vi den allmänna kyrkan! Den kärleksfulla avsikten och kristendomens kärna! Källan till liv och räddaren, den heliga!

Vi har kommit hit! Vi lyssnar på urgamla berättelser och vi tänker på hur de passar in i vår nutid? Vad har berättelsen om Naaman som doppade sig i Jordanfloden och blev botad från spetälska tack vare en liten flickas tips om en samarisk profet, vad har det med 2017 att göra? Och berättelsen om ämbetsmannens son som räddades från döden, tack vare pappans fasta tro på Jesus, vad har den berättelsen med vår tid att göra?

Jo, när vi pratar med varandra om Gud, sjunger, ber och öppnar våra sinnen, när vi gör det hemma, ute, ensamma eller tillsammans med andra, så skapar vi mötesplatser. Vi väljer våra tankar och vi öppnar dörren för tron, vi gläntar på dörren till Gud, och upptäcker - Jesus! Och saker händer!

Men sen, sen är det Jesus som skapar själva tron i oss! Som sätter igång processen! Som ger näring åt plantan. Som passar på när vi är öppna, mottagliga och välvilliga. När vi har öppna sinnen, då kommer Anden liksom inflygande och det är som att …..baka en god kaka, ungefär! Men, det räcker inte att bara ha alla ingredienserna hemma, man måste också blanda dem enligt receptet, grädda kakan i rätt värme i ugnen och se till att den är inne lagom länge! Då kan kakan bli god, en delikatess. Och tron kan bli god, en delikatess och en hjälp i livet om vi gör bra och vill väl! En andlig frukt-kaka! Ett mumsigt hälsobröd!

Och jag tänker mig att det var det som förvånade Jesus med kungens man. Han kom med öppet sinne, han som egentligen aldrig hade pratat med Jesus förut. Han gick inte till de kungliga lärde, tog inte pojken till slottet för behandling och expertis. Utan att han valde att vända sig till denne Jesus, som han bara hade hört talas om. Han valde att vända sig till Gud! Han valde att tro – som det skulle visa sig – för livets skull!

Det som vi får ta med oss härifrån idag är vetskapen om att Gud kallar alla! Inte bara en skara särskilt utvalda. Inte bara dem som har fått inbjudning, eller har röstat i ett lands val. Inte bara dem som har fått ja på sin vänförfrågan. Inte bara dem som redan är med i gänget och redan tror. Utan Gud kallar alla!  

Och om vi ändå redan tillhör gänget, så ska vi öppna för dem som kommer och knackar på! Och vi ska välkomna dem! Precis som Jesus välkomnade hovmannen!

Tar vi steget i rätt riktning, så kan det inte bli fel! Och riktningen är rakt fram, in i Jesus famn!

Dessutom får vi tänka på hur vi faktiskt lever våra liv! Vilka glasögon väljer vi att ta på oss, när vi tittar på varandra, på världen och på oss själva i spegeln?

Ja, vi skapar förutsättningar för tro, men Jesus är den som skapar själva tron. Och Jesus placerar den i våra hjärtan! Allas hjärtan som öppnar sig i kärlek och ödmjukhet.

Amen.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

25.09 | 19:52

Så fint skrivet. Jag njuter av att läsa det!

...
14.02 | 14:32

Hej Therese, en underbar sida och så mycket fint att läsa. Jag uppskattar att du sprider så mycket fina budskap. Mig ger det mycket trygghet och glädje.

...
25.10 | 17:53

Kloka ord. Det behövs sådana ibland!

...
02.01 | 12:15

Gott Nytt År till dig och de dina, Terese!
Många sköna tysta stunder önskar jag dig - i stallet, eller i skogen, eller...
Vi ses och hörs snart, kram!
Pernilla

...
Du gillar den här sidan