Skärtorsdagen

”Det nya förbundet”,

2 Mos 24:3-11; 1 Kor 10:16-17; Mark 14:12-26

Låt oss börja från slutet! De gick ut till Olivberget efter maten. Jag förstår dem så väl - jag brukar också bli trött efter maten!

De gick ut i den svala, sköna kvällsbrisen. Till den vackra, lite avskilda trädgården där på sluttningen med sina urgamla, knotiga olivträd. Blommor och kryddväxter doftar mer på kvällen och månen gav ett vackert, dämpat ljus.

Jesus hade talat kryptiskt till dem under middagen. Han hade anklagat Judas för något som ännu inte hade hänt och han hade pratat om ett nytt förbund. Det enda förbund de kände till var Moses förbund med Gud i den gamla tiden. Men nu hade Jesus sagt att det finns ett nytt förbund med Gud. Och sen hade han talat ödesmättat om att detta var sista gången han drack vin tillsammans med dem.

Mycket märkligt det hela. Det gav dem alla en konstig känsla. Det hade ju varit meningen att den här kvällen skulle bli en trevlig och festlig kväll! Han hade ju själv varit så mån om att allting skulle bli bra och traditionellt. De hade fått låna ett rum hemma hos Simon – mannen med krukan! Och några av vännerna hade löpt iväg till torget för att handla det som skulle till:

- lammköttet som stod för offer – offra saker får man göra i livet ibland.

- kött med ben – benet som symboliserade styrka, som alla behöver i livet.

- något salt och bittra örter – symboler för ledsnad, sorg och tårar. Alla upplever sådant i livet.

- ägg, som stod för livet, att livet föds på nytt hela tiden.

- och något sött till efterätt – sådant måste vi också ha i våra liv för att orka leva.

 - brödet och vinet! Tunnbröd utan jäst för att markera det hastiga uppbrottet. Ibland tvingas vi göra det: bryta upp och ge oss iväg utan förberedelse. Och vinet, det som symboliserade anden, syret i blodet som förs runt i varje del av kroppen.

Brödet och vinet fick ny symbolik: Jesus hade pratat om vinet som hans blod och brödet som hans kropp. De hade inte riktigt förstått hur han menade, men det skulle de säkert bli klokare på efter att ha fått vila en stund. Efter att ha sovit på saken. I morgon kanske. Eller på söndag…

---------

Judas hade stormat ut ur huset ilsken som ett bi. Han hade så lätt för att visa humör men de två hamnade ofta i diskussion trots att de var som bröder. De var nära och bästa vänner, men samtidigt olika och av olika åsikt. Det blev högljutt mellan dem och Judas hade stormat ut förut, men han brukade komma tillbaks ganska snart. Denna kväll kom han också tillbaka, men mycket, mycket senare. Och inte ensam.

Ja, det var en annorlunda påsk-kväll. Den som firades till minnet av Moses och stentavlorna han fått på Sianiberget. Då israeliterna hade så svårt att ta till sig det oerhörda, att Gud hade visat sig och faktiskt givit dem tio grundläggande regler att förhålla sig till och som slutkläm visat sig i sin ofattbara prakt för en del av dem!

En annorlunda kväll, i en annorlunda tid i ett annorlunda sammanhang. Fast historia skrevs i en helig måltid. I en trädgårds-bön. I ett brutalt uppvaknande.

En annorlunda natt, där allt förändrades. Där morgonen skulle bli ett förskräckligt uppvaknande och det närmaste dygnet det värsta i deras liv.

------------

Vi ska också minnas. Vad då? Jo, hur skört livet är. Hur stor och viktig gemenskap är. Hur kärleksfullt Jesus ser på oss i vår tid av ledsnad, oro, sorg och grymheter, fast också kraft, liv, sötma, klokskap, empati och kärlek. Vi ska minnas det enorma offer Jesus gjorde för oss: att dö för att vi alla, inte bara de redan frälsta, ska känna att förbundet med Gud gäller alla. Inte bara några få, utan alla!

Trots kunskapen om sitt tunga öde, bjöd han in oss alla till måltiden med honom.

–Varsågoda och kom in, kom fram, kom med, sa han! –Vi är en enda kropp, för vi får alla del av ett och samma bröd! Kom och var med! Kom och låt mig bära dina bördor, din sorg, när den är för tung för dig att bära själv. –Var inte rädd, jag är med dig!

Amen.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

25.09 | 19:52

Så fint skrivet. Jag njuter av att läsa det!

...
14.02 | 14:32

Hej Therese, en underbar sida och så mycket fint att läsa. Jag uppskattar att du sprider så mycket fina budskap. Mig ger det mycket trygghet och glädje.

...
25.10 | 17:53

Kloka ord. Det behövs sådana ibland!

...
02.01 | 12:15

Gott Nytt År till dig och de dina, Terese!
Många sköna tysta stunder önskar jag dig - i stallet, eller i skogen, eller...
Vi ses och hörs snart, kram!
Pernilla

...
Du gillar den här sidan